Den här ihåliga buddhastatyn har en mjukt formad, tung kropp med ett oproportionerligt stort huvud i förhållande till kroppen. Utbuktning på huvudet (ushnisha på sanskrit) som symboliserar vishet, de runda hårlockar, de långa öronsnibbarna, halsvecken och den runda pricken på pannan (urna på sanskrit) är utmärkande för Buddha. Ansiktsdragen är noggrant och realistiskt återgivna med välvda ögonbryn, halvslutna ögon, näsa, fylliga läppar och rundad haka. Ansiktsuttrycket är milt och tillmötesgående. Höger hand tecknar gesten "frihet från fruktan" (abhaya mudra) och vänster hand tecknar "uppfyllande av önskan" (varada mudra). Kroppen är klädd i en dräkt och underkläder med u-formade veck. Med hjälp av linjer och u-formade veck anas också benen under kläderna. Tyget ser tunt ut och åtsittande som om de var vått. Den här buddhastatyetten satt från början på en hållare och kan ha haft en mandorla (gloria) fastsatt på ryggen. Statyetten har två öppningar på baksidan: en vid huvudet och en vid ryggen. Förgyllningen visar tecken på slitage. Buddismen kom till Korea mellan 300-talet och 400-talet, under de Tre kungarikenas tid (57 f Kr - 668 e Kr). Då kungariket Silla enat landet (Förenade Silla 668-935) blomstrade buddismen och den gynnades både av hovet och aristokratin. Konsthantverk och framförallt skulptur var högt utvecklat. Nya influenser från Tangdynastins Kina upptogs av de lokala konsthantverkarna och resulterade i en egen koreansk stil, med buddhafigurer i helkropp, med runda ansikten och vänliga och värdiga uttryck. Buddhastatyetter som den som beskrivits här ovan användes ofta under Förenade Silla, både i hemmen vid det egna altaret och som behållare för offergåvor.